Förhållanden kan vara knepiga. För många människor med autistiska drag kan det vara svårt att inleda ett förhållande; det är svårt för gemene man, men för någon med vår problematik kan det vara ännu svårare. Om man har problem med den sociala biten, vill säga. Har man lätt för att ta kontakt med andra människor, då är kanske inte den biten särskilt svår.
Men… ett förhållande måste även underhållas; det kräver näring i form av kärlek, trygghet, tillit… Ja, listan kan göras lång. Utan att underhålla relationen, så riskerar man att – förlora den.
Hur klarar du av relationerna? Hur håller du kärleken och vänskapen vid liv? Kommentera gärna här, eller gör ingenting alls.
Men tänk på saken. Om inte annat för din egen skull.
Via Ida Alander snubblade jag över denna länk från Vårdguiden. Den handlar om sex & samlevnad, om hur man blir tillsammans. En lite charmig beskrivning av hur det fungerar, och så får vi dessutom veta vad “knullkompis” betyder.
Bara en sån sak.
Tack, Ida!
Min sambo har AS, det är inte lätt alla gånger. Vi har vissa kommunikationssvårigheter. Står precis på randen till att börja lösa detta, när nu min sambo behagar prioritera mig framför sin andra intressen... Men skam den som ger sig!
SvaraRadera